torsdag 18 oktober 2012

Att bygga ett hem



I somras köpte vi vårat hus och nu håller vi på att göra det huset till vårat hem. Det känns som om det är två parallella processer som pågår. Vi renoverar lite, målar planerar. Allt för att göra ytan till det som vi vill ha. Vi gör om rummen, så att vi trivs i dem. Men ingen färg i världen kan skapa ett hem. Det behövs ytterligare något, det behövs minnen, kärlek, trygghet.

Jag kommer ihåg då jag var liten. När vi var på väg hem från sommarstugan en fuktig och kall höstkväll. Kafferosteriet spred en behaglig lukt över staden. En av min barndoms dofter. Väl hemma, när jag öppnade dörren så luktade det just det, hemma. Varje hem har en speciell doft. Inte rengöringsmedel eller parfym, inte nybakta bullar eller något annat. Det luktar hemma helt enkelt. Hemma hos mig luktade det varmt och tryggt. Mamma hade varit hemma och städat, det var rent och fint, varmt och välkomnande. Jag minns fortfarande lukten, känslan, det underbara i att komma in från fukten och mörkret, in i det varma och torra. Att jag fortfarande kommer ihåg detta beror inte på huset vi bodde i, det beror på känslorna som infann sig då.

Jag försöker göra mitt hus till mitt hem. Fylla det med så mycket minnen, så mycket värme och kärlek det går. Små snäckor från straden, som äldsta sonen plockade för två år sedan, en ikonbild som jag och mamma köpte i Vadstena för 8 år sedan, foton på familjen. Alla saker som gör huset till mitt. Men också traditioner, kramar, skratt. Det som är svårt att ta på, det som inte är fysiska ting, samlar jag också i mitt hus. Sakta fyller de upp rummen. Vi skall bo i vårat hus i många år, att bygga sitt hem tar tid och jag har inte bråttom. Jag bara hoppas att mina söner i framtiden kan sitta och berätta om en sådan trivial sak, som att komma hem en höstkväll. Jag hoppas att det minnet fyller deras hjärtan med värme och trygghet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar