måndag 26 augusti 2013

Men sen då?

Jag har hunnit till varv 36 av 57 på oket, vilket är ett litet under i sig, då jag jobbat hela helgen. Varven är nu på 372 maskor, så det tar lång tid från början till slut. Men det är beroendeframkallande. Bara ett litet varv till, tänker jag och vips så har det gått en halvtimme innan varvet är färdigt. Jepp, de aviga varven tar riktigt lång tid för mig, men roligt är det, trots allt pill och pyssel med många nystan som trasslar sig och aviga och räta huller om buller.

Nu har jag börjat tänka lite på framtiden. Enligt mönstret så skall ärmarna och fram och bakstyckena stickas var för sig, för att sedan sys ihop. Nej, nej nej tänker jag naturligtvis, det finns ju inget värre än montering. Hade det varit ett "vanligt" mönster, så skulle jag ju inte tveka att sticka runt istället och slippa monteringen. Men nu känner jag mig lite kluven, meningen är ju att min kofta skall efterlikna originalet. Så hur mycket friheter kan jag ta mig egentligen, kommer det fortfarande vara en bohuskofta, även om jag stickar ärmarna på strumpstickor. Kommer folk att säga:
-Det ser ut som en Bohuskofta, men det är det inte!

Ja det tål att tänkas på, inga beslut behöver fattas än, jag har många timmar stickning framför mig, innan beslutet beghöver fattas.

2 kommentarer:

  1. Klart det är en bohuskofta ändå oavsett hur du slutför den. Jag tycker att det är utseendet, garnet, den täta masktätheten som gör det till en bohuskofta.

    SvaraRadera
  2. Du har helt rätt! Så nu sitter jag och klurar på hur jag skall göra rent praktiskt, det är ju lite ökningar och minskningar och förkortade varv som jag skall få att stämma...

    SvaraRadera