onsdag 29 oktober 2014

Sofflocket

Det är inte direkt full fart på mig nu för tiden. Är jag inte på jobbet, så hänger jag i soffan och där blir det inte mycket vettigt gjort. Jag har funderat några kvällar på att lägga upp till en tröjärm, men en av stickorna saknas och för att leta, så måste man ju resa sig. Så det blir tv och böcker och inaktivitet i högdos just nu. Nästa vecka hoppas jag att jag vant mig vid de mörka kvällarna så jag kan börja göra något mer produktivt.

måndag 20 oktober 2014

Nummer två

Jag blev så förtjust i tröjan jag stickade till lillkillen, att jag genast bestämde mig för att även storebror skulle få en. Men det går lite trögt. Jag är ingen som gillar att sicka samma sak två gånger. Sockor har det därför inte blivit många av den senaste tiden, inte nog många för att bilda ett par i alla fall. Och nu när jag stickar tröja nummer två så saknas inspirationen totalt, jag vet ju redan hur resultatet kommer att bli, det finns ingen nyfikenhet som driver mig. Bara att bita ihop antar jag....

onsdag 15 oktober 2014

Modig

Jag har varit lite extra modig den senaste tiden, gjort sådant som jag inte brukar, sådant som känns obekvämt, jobbigt och obehagligt.

Jag har alltid varit lite ängslig när det kommer till att köra bil, visst kör jag, både till och i jobbet, men när familjen är ute och åker är det alltid maken som kör. Speciellt jobbigt tycker jag att det är att köra när jag inte kan vägen utan och innan. Men i lördags satte jag mig i bilen och körde de 25 milen upp till Karlstad och dagen efter hem igen. Helt ensam! Det var lite som ett eldprov för mig och jag krockade inte en endaste gång.

Jag har varit modig på jobbet också, tackat nej till en fast anställning för att den erbjudna lönen var för låg. Jag som alltid söker trygghet vågade säga nej och i slutändan vann jag på det. Nu är jobbet mitt och en lön som jag faktiskt är nöjd med (för stunden). Det känns skönt att vara sjuksköterska och kunna säga så.

Det är bra att våga utmana sig själv ibland.

fredag 10 oktober 2014

Inferno

Vi har haft ett inferno av det trevliga slaget här hemma. Ett tomatinferno.

I våras sådde jag några tomatfrön och av dessa blev det 11 tomatplantor. De planterades ut och maken lyckades slakta en planta med trimmern, så då var det bara 10 plantor kvar. Dessa plantor växte sig stora ock frodiga. Någon gång under sommaren var min lillebror hemma och klippte och pysslade lite med mina tomatplantor och sedan, helt plötsliga hade jag typ ett ton tomater.

Vi har ätit tomater i månader, så att det sprutar ur öronen. Jag har gett bort till släkt, vänner och grannar. Jag har kokat litervis med tomatsås och lagt i frysen. Ändå har jag lika mycket tomater kvar. I ett sista desperat försök att ta tillvara på det jag odlat har den nu kokats tomatmarmelad med ingefära i. Mycket ingefära och mycket mumsigt vill jag lova.

Nu orkar jag inte med mina tomater mer och väntar på att frosten skall komma och ta de som är kvar, så att jag med gott samvete kan hiva de på komposten. Nästa år blir det lite färre plantor.

söndag 5 oktober 2014

Gör lite av varje


 
Det har vävts lite band här hemma och stickats på en tröja. Min lilla hjälpreda har jag ständigt i hasorna. I kväll vankas det arbete (trots att det är söndag, stackars mig) men på torsdag skall jag åka in till staden och köpa garn. Efter regn kommer solsken ;)