fredag 28 november 2014

Fågel, fisk eller mittemellan?

I dag har jag varit ledig och städat hela huset. Det har dammats, skurats, putsats och fejats. När jag drog fram i min städiver noterade jag en sak. Mitt interesse för garn och stickning börjar att ta över huset. För maken är det ingen nyhet naturligtvis, men jag har inte märkt det innan. Här är några av mina upptäckter:
 
 Uppe på en bokhylla har jag ställt en korg proppad med garn och jumperstickor som jag aldrig kommer att använda (stickar bara på rundsticka). Har nog inte kikat i korgen på över ett år.

 Bredvid fotot på farmor ligger restgarnet från min bohuskofta och ett gult nystan från Kampes. Varför och hur länge har det legat där undrar jag i mitt stilla sinne.
 Jag har ett eget litet bord i vardagsrummet, där meningen är att jag skall ha mina aktuella projekt. Praktiskt att ha allt nära men nu är det mest en skräphög.

Köket var ganska förskonat, men jag har ändå lyckats att trycka in en stickbok bland kokböckerna. Återigen ställer jag mig frågan varför?

lördag 22 november 2014

POW! BAM!




Jag är ingen halvvantsmänniska, men när jag såg dessa kunde jag bara inte motstå. Det perfekta garnet hade jag hemma. Det var inköpt för att sticka sockor av men det blev bara en socka och sedan dess har det blivit liggandes. Så det var ju bara att sätta igång och det tog inte lång tid innan mina vantar blev färdiga.

Jag har ju lite svårt för att sticka två av något och då är det ju en fördel att mönstret är olika på de båda vantarna. När jag stickat klart den ena upptäckte jag att jag i feberdimman lagt upp 4 maskor för lite. Nåväl, det är ett misstag utan större betydelse. Texten har bara hamnat något lite snett men det är nog ingen som tänker på det. Jag har dessutom små händer och de fyra bortglömda maskorna gjorde att vantarna passar fint.

Garnet kommer från Cascade yarns och detta är min första bekantskap med deras garn. Det blir tummen upp! Dock var garnet lite stretchigt och kanske inte helt optimalt för flerfärgsstickning. Stickad på stickor 2,5 och 3 mm.

Nu skall jag slå knockout på min jäkla influensa som aldrig vill ge med sig.

tisdag 18 november 2014

Variation


Jag har två nya projekt på stickorna, som är varandras raka motsats. Det ena projektet stickas på tunna stickor, med ett mönster som inte upprepar sig. Varje maska kräver koncentration och blicken vandrar från mönster till stickning till mönstret igen. Bara ett varv till! tänker jag hela tiden.

Den andra stickningen stickas på stickor nummer 5, mönstret är superenkelt och här är det bara att sticka på. Att sticka långa tuber över 10 maskor är dock inte det roligaste man kan göra, men tankeverksamhet behövs i sanning inte.

De kompletterar varandra bra, mina två projekt. Är man inte sugen eller inte orkar med (jag är fortfarande sjuk) det ena, så är det bara att plocka fram det andra. Monogamstickning är inget för mig.

lördag 15 november 2014

FO: Placket Neck









Äntligen har sonens tröja blivit färdig! Den har hängt över mig lite som ett dåligt samvete den senaste tiden, så nu känns det skönt att den är redo för användning och jag är redo för nya projekt. 

Jag har ju stickat en nästan likadan till lillebror för några veckor sedan. Den tröjan passade helt perfekt på alla sätt och vis. När jag nu stickade i storlek 6-8 år tyckte jag att ärmarna blev både för korta och för vida och då stickade jag ändå ärmarna några cm mer än vad mönstret föreslog. Skulle det (mot förmodan) bli en till så skulle jag nog minska maskantalet runt ärmarna med 8 -10 maskor.

Även om jag inte är helt nöjd, så verkar sonen vara det. Tröjan är ju mjuk och varm och kliar inte. Och lite korta ärmar kan ju vara praktiskt ur kladdsynpunkt ;)


 

fredag 14 november 2014

Proppfull

 Ett paket proppfullt med fint garn som skall stickas och virkas (!) och tovas. Garnet beställde jag på nätet tidigare i veckan och med suverän snabb leverans (som alltid hos garnkorgen) landade det i brevlådan i går. Det var en 100% tröstbeställning. Tröst för att jag är så himla sjuk, tröst för att jag är sjuk så länge och därmed inte kan jobba. Jobbar man inte blir lönen lite knaper och är det någon gång man vill ha lite extra kosing så är det ju i December.
Innan jag får sätta stickorna i mitt nya projekt skall sonens tröja bli färdig. Det är bara halskanten kvar nu.....och trådfästning....och 16 små kitchener stitch under armarna, som jag alltid glömmer bort hur man gör mellan gångerna. Det får bli youtube videos även denna gången.

I går var jag hos läkaren igen. Jag har ingen lunginflammation tack och lov, men jag är rejält slemmig i lungorna.  Hela jag är krasslig,blek och trött. Besöket avslutades med ytterligare en veckas sjukskrivning, men jag planerar att vara tillbaka på jobbet innan dess. I natt har jag varit vaken en timme mitt i natten och bara hostat och hostat. Tillslut somnade jag sittandes i sängen, i ett torn av kuddar. Nästa år skall jag vaccinera mig mot influensan.

tisdag 11 november 2014

Virkvärk

I Lördags var jag tvungen att sysselsätta mig med något, för att hålla näsan över vattenytan tills min man kom hem. Med två spralliga barn kan man ju inte däcka i soffan hur gärna man än vill. Jag behövde något som inte krävde någon fysisk ansträngning, men som ändå var klurigt nog att hålla hjärnan lite skärpt. Så jag beslöt mig för att virka ett luciatåg. Glad i hågen (nåja) letade jag upp garn jag hade över från en docka jag virkat till sonen.

Så satte jag igång och virkade ett huvud och en kropp och sedan sa hela mitt huvud och kropp ifrån. Jag vill verkligen inte virka! Speciellt inte amigurumiliknade saker. Jag tycker att det är tråkigt och jag tycker det blir fult (när jag gör det). Så nu är beslutet taget, inga mer virkade figurer för mig. Vad blev det av den ofärdiga Lucian då? Jo i soporna.

lördag 8 november 2014

39 grader i November

Ibland kan jag längta efter att vara lite sjuk. Sådär lite lagom så att man behöver vara hemma från jobbet, men inte så sjuk att man är däckad. Jag längtar efter att ligga på soffan och kolla på tv och sticka och bara ta det lugnt.

I måndags började jag att få ont i benen, riktigt ont. Sedan dess har jag jag stundtals problem med att både stå, sitta och ligga för det gör så helvetiskt ont. Som den sjuksköterska jag är tar jag naturligtvis min tillflykt till läkemedel, men inget hjälper ordentligt. Några dagar senare kom febern och nu dras jag även med en envis hosta.

I går var barnen på skola och förskola, men i dag jobbar maken och jag är ensam med barnen (som naturligtvis skulle vakna 05:30 båda två). Jag försöker hålla näsan över vattenytan genom att vara aktiv, men helst av allt vill jag krypa ner i sängen igen. Jag kan lugnt konstatera att jag inte är sådär lite mysjuk som jag vill vara, utan jag fasar för att jag åkt på influensan även detta året.

söndag 2 november 2014

En gnutta energi

 Jag har legat efter med en hel del på hemmafronten, då vintertidsomställningen totalt däckade mig ända tills nu. Energin är äntligen tillbaka och i helgen har det varit full fart. De sista morötterna och purjon kom ur trädgårdslandet. Resten av trädgården är nu vinterfixad och allt som påminner om utomhusvistelse är inställt i källare och förråd.
 På framsidan har vissen tagetes bytts mot kål och ljung och något silverglänsande. Bilarna har fått på sig vinterdäcken (ok, det hade jag inte så mycket med at göra) och löv har krattats. På spisen har det puttrat en älggryta i flera timmar och jag har tagit en ljuvlig promenad i höstsolen.
Nu är klockan fem och mörkret har lagt sig ute. Kvar att göra just i dag är läsa, sticka och mumsa kladdkala med grädde. Min stickning är jag för övrigt så trött på att jag tvingats att sätta en deadline. Nästa helg skall den vara färdig och tills dess hoppas jag på att jag funderat ut nästa projekt.