torsdag 16 juni 2016

Avtackad (Om att jobba i vården)

I går var jag på jobbet för första gången på 10 månader. Det kändes lite märkligt att vara där igen, speciellt när det inte stod arbete, utan avtackning på schemat. Jag fick en liten present, en kryddlåda och en himla massa lyckönskningar inför framtiden. Så....Jag har alltså sagt upp mig. Från ett arbete där jag presterar bra och där jag trivs. Varför kan man ju undra? Jo, jag jobbar som sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård, ett mycket roligt, oförutsägbart och tacksamt arbete. Hade det bara varit för mina arbetsuppgifter, så hade jag stannat kvar, men nu är det ju annat som styr också.

Jobbar man i vården, så arbetar man årets alla dagar. Är det julafton, så jobbar man ändå om man skulle vara schemalagd just den dagen. Som kompensation för detta har vi en liten arbetstidsförkortning på dryga timmen i veckan. Man jobbar dag, kväll och helg. Har man riktig otur, så har man barn och en partner som också arbetar på samma sätt.

På mitt förra arbete arbetade jag fler helger än vad jag gjort nu. Min man arbetar också helger, vilket resulterade i att vi hade 8 helt lediga helger ihop på ett år. Då var man för det mesta så trött och slut, att den där resan till släkten, eller vad nu "vanligt" folk har för sig på sina helger, inte orkades med.

Varje helgdag föregicks av planering och ångest, vem skall och vem kan få ledigt för att ta hand om barnen? Hur många föräldradagar finns det kvar? Hur mycket semesterdagar har vi kvar?

På sommaren är det naturligtvis en hård kamp om att få semester just de veckorna, som förskola och fritids är stängt. Det som vi förr brukade kalla industrisemester, borde byta namn till dagissemester, för det är ju denna stängning som helt dikterar villkoren när det kommer till att planera sin sommarsemester. Det är bara att hålla tummarna att inte allt för många på jobbet har små barn, eller helt enkelt vill vara lediga vecka 28-32.

Men sommarsemestern blir kanske inte 4 veckor, för den som arbetar i vården. Semesterdagarna har kanske behövts till att ta semester på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärd, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton. Pang! Så är 12 semesterdagar borta, för att man måste ta semester på helgdagar, när ingen barnomsorg finns. Då är den där lilla arbetstidsförkortningen inte mycket värd.

Men vi får för all del inte glömma bort att vi får extra betalt för att arbeta dessa helgdagar. 99,30 kr extra i timmen minsann! En liten fjuttig ersättning, som knappast väger upp det man missar om man måste jobba julaftons kväll.

Jag har bara arbetat kommunalt, aldrig inom landstinget. Av det jag har hört är det bra mycket mer slitigt och knappt om personal på Sahlgrenska. Där är helgpassen fler och lönen lägre. Kampen om semester hårdare och in-beordringarna fler. (japp, jobbar du inom vården är det bara för chefen att ringa och säga att du måste jobba, även om du har beviljad semester eller är ledig på schemat)

Jag blir förvånad över att man inte förstår varför kvinnor, i kvinnodominerade yrken är sjukskrivna i så hög grad. Det beror på att de aldrig får den vila som vanliga 40-timmars anställda får (12 helt gratis lediga dagar på ett bra år), det beror på att de måsta ta sina semesterdagar till annat än sommarsemestern. Det beror på att varje högtid som kommer innebär ångest över att man skall jobba och att ingen kan ta hand om barnen. Medan  vaktmästaren är hemma och njuter av sill och nubbe på midsommarafton, arbetar undersköterskan vidare på boendet, med att hjälpa, mata, trösta och sköta om.

Jobbet som sjuksköterka eller undersköterska är det absolut inget fel på, men det är villkoren som måste bli bättre. Jag pratar inte om lönen, utan om mer ledighet och större möjlighet till vila och återhämtning. Fler semesterdagar helt enkelt, till de som annars jobbar jämt.

Själv väljer jag nu att gå vidare, lämna den traditionella vården bakom mig och bli en helt vanlig 40 timmars anställt. Ljuvligt skall det bli!


 

5 kommentarer:

  1. Lycka till! Kloka tankar. Jag hade gärna sett högre löner i vården också.

    SvaraRadera
  2. Åh, det är så viktigt att du skriver om det! Det är så lätt att gnälla över olika saker som har med jobbet att göra men det är bra att ibland höja blicken lite och höra hur andra har det. Nu började jag plötsligt undra vad jag klagar över när jag tänker på mitt jobb inom skolan. Skönt för dig att du går vidare.

    SvaraRadera
  3. Hej, Är du klar med distriksköterskeutbildningen?
    Eller hoppar du helt och hållet av vården? I så fall ännu en kompetent och välutbildad person som inte orkar vara kvar, beroende på arbetsschemat.
    Det är kämpigt att jobba helger och kvällar, speciellt med små barn i familjen. Åtta lediga helger tillsammans varje år, vem orkar med att ha det så i längden.
    Har ni någon gemensam semester på sommaren?
    Kramar från okänd Lena
    (jobbat 40 år i vården, därav 10 år med kvällar, helger och nätter)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir klar i november och jag kommer att arbeta parallellt med att jag skriver magisteruppsatsen. Jag kommer inte att lämna yrket helt, utan kommer att arbeta inom elevhälsan. Några veckor (2-3) brukar vi få ihop på sommaren iaf.

      Problemet är ju att ingen orkar med de slitiga förhållandena i längden, folk byter arbete så fort de får chansen och därmed dräneras ju vården på den kompetens och erfarenhet som den så väl behöver. De som styr och bestämmer verkar ju inte heller förstå allvaret i det hela, de låter det ske.

      Kram!

      Radera
  4. Tack för att du skriver om det här viktiga! Det är helt vansinnigt att arbetsförhållandena ser ut så. Helt vansinnigt.

    SvaraRadera