onsdag 20 april 2016

Hindås - Skatås


 
I helgen begav vi oss ut på en liten vandring, maken och jag. Mellan Hindås och Skatås går vildmarksleden, en 4,2 mil lång vandringsled. Det kändes som en lagom utmaning för en helg. På lördagen bar det iväg, med glatt humör och lite sjukdom i kroppen. 


Lördagen blev tämligen slitsam, mycket beroende just på att jag inte var riktigt kry och inte hade matlust. Energi förbrändes men ingen tillfördes. Pauserna blev många och långa, men det gjorde självfallet inget. I skogen var det tyst och lugnt, vädret behagligt och det fanns ingen orsak till stress.


Total avslappning att ligga vid en liten sjö och planera fortsatta vandringen.
 
 
 
Efter drygt halva vägen slog vi läger vid en liten sjö. Tält sattes upp och middag lagades. Natten bjöd på blåst och regn. Mysigare kan man inte ha, än att ligga i ett tält och höra regnet smattra mot tältduken och känna när vinden får hela tältet att vibrera. Skog, vandring och lugn och ro i kombination med fysisk utmattning var tydligen bra för mig och jag vaknade upp frisk som en nötkärna, med mycket energi och stor aptit. Söndagens två mil gick lekande lätt (nåja...)
 

Framåt eftermiddagen var vi så framme i Skatås, trötta och slitna. Mina stackars tår hade fått en blåsa var och höfterna hade tagit lite stryk av att gå med packning, något som jag inte är allt för van vid. Men humöret var på topp och krafterna påfyllda. Det är konstigt att något som totalt slukar den fysiska energin samtidigt kan fylla på själ och hjärta med så mycket kraft.

Själva leden då? Jo den var tydligt utmärkt och det fanns aldrig någon risk att gå vilse. Årstiden i kombination med nattens regn hade gjort den tämligen blöt och geggig på sina ställen, men det var hanterbart. På sina håll var spåren ordentligt sönderkörda av cyklister och här och var hade hästar trampat sönder, synd kan tyckas för oss fotvandrare.

torsdag 14 april 2016

En salig röra

 Det är trångt om saligheten här hemma nu. Vardagsrummet är utrymt och arbetsrummet är således helt fullpackat med saker, möbler och blommor. Ingen plats för studiero med andra ord.

I vardagsrummet ekar det tomt, så när som på en soffa som inte kunde placeras på annan ort. Här skall väggar, tak och golv få en rejäl omgång.
Under en list kan man se den gamla originaltapeten och över den en hemsk 70-tals tapet. Den brun/rödflammiga saken är den tapet vi har nu. Kommer ihåg att mäklaren beskrev den som "en sober tapet" när vi köpte huset. En omskrivning för dretful helt enkelt.

fredag 1 april 2016

Hål till hel


För många år sedan stickade jag en mössa till min lillebror. Den har varit välanvänd, men i höstas fastnade mössan i något och det blev ett hål. Jag är inte van vid att laga stickade plagg, mest för att de inte brukar gå sönder. Undantaget är naturligtvis sockhälar, men då är det ju bara att laga på, funktionen styr och det gör ju inget om lagningen syns. Men nu skulle jag alltså laga ett hål som syns.

Det var en hel del avslitna trådar som behövde fästas och av mina tusentals (nåja) gråa garnnystan var det inget som hade den rätta nyansen. Men lillebror har tjatat på mig om att bli färdig. Eftersom att vi skall träffas i dag kände jag pressen på mig att bli färdig. Jag struntade helt enkelt i den lilla nyansskillnaden och stickade ihop det som var sönder. De lösa trådarna knöt jag ihop och hoppas det håller sig. Allt som allt tog det nog 30 minuter och även om resultatet är långt ifrån perfekt, så kan man nu använda mössan igen.

Jag tycker inte om slit och släng, när jag köper något vill jag att det skall hålla i många år, helst livet ut om det går. Med den inställningen måste jag nog bli både bättre och snabbare på att laga saker.