torsdag 23 juni 2016

FO: Featherweight Cardigan






Äntligen är den så klar, min lilla sommarkofta. Inga konstigheter eller krusiduller, färgskiftningarna i garnet fick bli den enda detaljen som sticker ut. Garnet är från ullcentrum. Ett i grön/svart med långa färgskiftningar och det andra helt svart. När det gröna skiftat över helt i svart, så fortsatte jag helt enkelt att sticka vidare med helsvart och resultatet blev, enligt mig då, mycket fint.

Mönstret (Featherweight Cardigan) har jag sneglat på länge och det är ju en klassiker på Ravelry, med över 8000 projekt. Helt ok mönster, men koftan blev lite stor över ryggen tycker jag.

En liten och lätt sommarkofta är något jag saknat i mon garderob, så denna lär komma till användning småkyliga sensommarkvällar.

torsdag 16 juni 2016

Avtackad (Om att jobba i vården)

I går var jag på jobbet för första gången på 10 månader. Det kändes lite märkligt att vara där igen, speciellt när det inte stod arbete, utan avtackning på schemat. Jag fick en liten present, en kryddlåda och en himla massa lyckönskningar inför framtiden. Så....Jag har alltså sagt upp mig. Från ett arbete där jag presterar bra och där jag trivs. Varför kan man ju undra? Jo, jag jobbar som sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård, ett mycket roligt, oförutsägbart och tacksamt arbete. Hade det bara varit för mina arbetsuppgifter, så hade jag stannat kvar, men nu är det ju annat som styr också.

Jobbar man i vården, så arbetar man årets alla dagar. Är det julafton, så jobbar man ändå om man skulle vara schemalagd just den dagen. Som kompensation för detta har vi en liten arbetstidsförkortning på dryga timmen i veckan. Man jobbar dag, kväll och helg. Har man riktig otur, så har man barn och en partner som också arbetar på samma sätt.

På mitt förra arbete arbetade jag fler helger än vad jag gjort nu. Min man arbetar också helger, vilket resulterade i att vi hade 8 helt lediga helger ihop på ett år. Då var man för det mesta så trött och slut, att den där resan till släkten, eller vad nu "vanligt" folk har för sig på sina helger, inte orkades med.

Varje helgdag föregicks av planering och ångest, vem skall och vem kan få ledigt för att ta hand om barnen? Hur många föräldradagar finns det kvar? Hur mycket semesterdagar har vi kvar?

På sommaren är det naturligtvis en hård kamp om att få semester just de veckorna, som förskola och fritids är stängt. Det som vi förr brukade kalla industrisemester, borde byta namn till dagissemester, för det är ju denna stängning som helt dikterar villkoren när det kommer till att planera sin sommarsemester. Det är bara att hålla tummarna att inte allt för många på jobbet har små barn, eller helt enkelt vill vara lediga vecka 28-32.

Men sommarsemestern blir kanske inte 4 veckor, för den som arbetar i vården. Semesterdagarna har kanske behövts till att ta semester på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärd, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton. Pang! Så är 12 semesterdagar borta, för att man måste ta semester på helgdagar, när ingen barnomsorg finns. Då är den där lilla arbetstidsförkortningen inte mycket värd.

Men vi får för all del inte glömma bort att vi får extra betalt för att arbeta dessa helgdagar. 99,30 kr extra i timmen minsann! En liten fjuttig ersättning, som knappast väger upp det man missar om man måste jobba julaftons kväll.

Jag har bara arbetat kommunalt, aldrig inom landstinget. Av det jag har hört är det bra mycket mer slitigt och knappt om personal på Sahlgrenska. Där är helgpassen fler och lönen lägre. Kampen om semester hårdare och in-beordringarna fler. (japp, jobbar du inom vården är det bara för chefen att ringa och säga att du måste jobba, även om du har beviljad semester eller är ledig på schemat)

Jag blir förvånad över att man inte förstår varför kvinnor, i kvinnodominerade yrken är sjukskrivna i så hög grad. Det beror på att de aldrig får den vila som vanliga 40-timmars anställda får (12 helt gratis lediga dagar på ett bra år), det beror på att de måsta ta sina semesterdagar till annat än sommarsemestern. Det beror på att varje högtid som kommer innebär ångest över att man skall jobba och att ingen kan ta hand om barnen. Medan  vaktmästaren är hemma och njuter av sill och nubbe på midsommarafton, arbetar undersköterskan vidare på boendet, med att hjälpa, mata, trösta och sköta om.

Jobbet som sjuksköterka eller undersköterska är det absolut inget fel på, men det är villkoren som måste bli bättre. Jag pratar inte om lönen, utan om mer ledighet och större möjlighet till vila och återhämtning. Fler semesterdagar helt enkelt, till de som annars jobbar jämt.

Själv väljer jag nu att gå vidare, lämna den traditionella vården bakom mig och bli en helt vanlig 40 timmars anställt. Ljuvligt skall det bli!


 

torsdag 9 juni 2016

Hmmmm...

 
 
 

Jag vet inte hur jag skall ställa mig till den här stickningen. Färgskiftningen från grönt till svart blir ju superfin, det är inte det som skaver. Men ibland är det bra att prova ett plagg under processen och ibland så är det inte alls bra att göra så.

Trots att en ärm och hela halskanten återstår så känner jag att den inte kommer att passa och då blir det riktigt segt att sticka vidare. Så för tillfället så tvångsstickar jag, bara för att den skall bli färdig och jag då får börja på något nytt.

onsdag 8 juni 2016

Där ute

 Jag är absolut ingen odlingskunnig person och jag tycker att det är lite lagom kul. Men det är ju så gott, så gott och så tillfredsställande att kunna gå ut i sin egen trädgård och plocka sin egen mat att jag bara inte kan låta bli att peta ner lite frön och annat varje vår. Precis utanför dörren som går från altanen in till köket har jag en odlingslåda med dill, persilja, sallad och spenat. Det som man använder ofta och vill ha nära till med andra ord.
 Jordgubbarna ser ut att bli många i år. Vis av erfarenhet från tidigare år, så vet jag att våra få plantor kommer att förse oss med jordgubbar i många månader.
 I de större odlingslådorna ligger fokus på enkla, ätbara  saker, som tål att man reser bort en vecka eller så. Ärtor, rödbetor, morötter, rädisor, lök, palsternacka och potatis blir det. Jag vattnar när det blir torrt och gödslar en gång om året, det är allt. Ingen gallring eller ogräsplockning, det som kommer upp, kommer upp.
 I rabatten är et en fullkomlig explosion av blommor och dofter. Det är förra ägarna som anlade den och jag gör inte mycket med den. Jag låter den växa bara, blommor är finast när de är lite yviga och vilda tycker jag.
Med ett gott skratt och lite ironi så skapade vi en fin installation på ett gammalt plommonträd som vi var tvungna att ta ner. Något med det hela får mig att känna mig som om jag vore 80+ typ och varje gång jag får besök känner jag ett behov av att förklara blomkrukans placering.

måndag 6 juni 2016

Det var ett tag sedan.....

 Livet har sannerligen bjudit på utmaningar denna vår. Alla måsten har varit så många, att allt det som är roligt har fått stryka på foten. I fredags firade klassen att terminen äntligen var slut, med öl ute i det fria i Göteborg, under en strålande sol. Men resan dit har varit lång. Energin har mobiliserats och portionerats ut där den behövts som mest. Men nu kan jag stolt säga att jag klarade termin två av distriktssköterskeutbildningen. Inte ens en liten tenta ligger och släpar någonstans. Men det är inte på skolan som mitt stora fokus legat.

Jag har sagt hejdå till det huset jag är uppväxt i. Huset är nu sålt och det är blandade känslor naturligtvis. Det har städats, röjts, fördelats och sålts saker till höger och vänster och processen har varit både krävande på energi och tid. Sedan jag flyttade från Karlstad för 12 år sedan, har jag aldrig tillbringat så mycket tid där som nu.

 Valborg firades ute på ön. Inget strålande väder, men en välbehövlig paus. Där ute finns det absolut inget man måste göra, tillvaron blir helt luststyrd. Barnen leker och upptäcker skogen, marken och vattnet.
 Naturligtvis är det inte valborg utan eld.

 Sista delen av terminen var det dags för fem veckors praktik och det är så vansinnigt svårt att vara student när man är van att arbeta helt självständigt. Det är svårt att hela tiden vara glad, nyfiken, interesserad av allt och ständigt vara på. Men det gick det med och vardagen byttes åter mot en tur ut till ön.
 Med strålande sol denna gången, kunde jag njuta av stickning vid Vänerns kant, medan barnen badade i det svinkalla vattnet. Jag har en reservstickning liggande i stugan, en sådan man tar till när man inte har något med sig. Raggsockar blir det, av något slibbigt syntetgarn.
Så njöt vi av lugnet och stillheten och värmen hela helgen, tills det var dags att åka hem igen.

Framför mig ligger ett långt sommarlov. Jag har valt att inte jobba fören i augusti, så äntligen får jag lite välbehövlig vila. Nu är det dags att komma ikapp med allt som hänt det senaste halvåret. Det är dags för att återfå lust till livet, läsning, stickning, blogg och allt annat som försakats.